Här skriver jag om min och min mans vardag med våra barn varav tre söner som har flera diagnoser. Jag gör även flera olika debattinlägg om NPF, kärlek och orättvisor.
Anledningen till att bloggen heter diagnoskärlek är för att mina barns diagnoser gör dem till dem de är, nämligen tre av dem jag älskar allra mest på jorden.
Detta händer inte ofta vill jag lova! Jag är ENSAM hemma! Min äldsta son Teodor är på fotbollsträning, mellersta sonen Oliver är med en kompis, och yngsta sonen är med min man Peter i Bålsta då de körde in Teodor till träningen. Min dotter som är 16 jobbar. Och här ligger jag :) tyst och lugnt...